Satt på tåget, påväg hem från skolan. Hade ena foten på sätet mitt emot. Helt pöltsligt kommer en gubbe fram och ber mig ta ner foten. Efter att jag hade gjort det fortsatte grin-onolle bjäbba, medan jag bara satt där tyst och rodnade. Jag svalte stoltheten och kläckte ur mig ett litet förlåt. Hehe. Men vad fan skulle jag ha gjort? Käfta emot, trots att jag gjort fel, och hålla ett jag-är-en-jobbig-tonåring-och-bryr-mig-inte-om-någon-annan-än-mig-själv-tal?? Don't think so. När jag väl var i rönninge bestämde jag mig för att ta bussen (trots att jag har så jäkla kort hem - latiz). Jag gick snabbt in på kaffestugan och köpte en kaffe (BIG mistake). Självklart skulle en hel klunga med dagisbarn också på den lilla vinkbussen (som inte är större än en tredjedels buss). Först klev jag på bussen och efter mig kom ungarna inspringande. SLPASH! Kaffet som tidigare låg i koppen befanns sig istället på mina kläder. Did someone say HAPPY HOUR??