Tidsfördriv
Letandet efter mobiler fick mig att tänka på pengar.. och hur mycket jag förlorat på att låna ut pengar.
Jag har vänner känner folk som står i skuld till mig. Skulderna ligger tillsammans på 3-4 lax. Ni tänker säkert "Big deal, det är bara att kräva tillbaka pengarna." Och då kan jag säga att; Nej, så är det inte. I och med att jag är uttråkad och gärna vill fördriva tiden lite så kan jag berätta hur det allt går till.
Du lånar ut pengar, låt oss säga 1000 kr.
De första dagarna handlar mest om väntan på att få tillbaka pengarna.
När det gått ca en vecka börjar tjatet. Du måste konstant påminna personen om skulden.
Efter några månader börjar irritationen växa. Du börjar komma på massa grejer som du inte kan köpa för tillfället, men skulle kunna om du hade haft de där 1000 kronorna.
När det har gått ett år kommer glömskan. Det exakta värdet på skulden börjar suddas ut. Du påminner då, personen som står dig i skuld, om pengarna, men undviker att säga hur mycket det var, i hopp om att den skyldige själv ska komma ihåg hur mycket det var.
När det andra året närmar sig så slutar tjatet. Du inser att man inte kan komma och begära något jäkla cirkavärde. Istället går du och förbannar dig över de förlorade pengarna. Den skyldige har då detta avklarat och kan lämna det bakom sig.
Sådär efter 3 år, känner iaf jag, att förlusten på pengar inte är det som irriterar en mest, utan själva grejen att fanskapet inte betalade tillbaka. Det handlar om principer!
Kommentarer
Postat av: Maja
Jag tänker mest bara på en person. Men sen kom jag på, jag hoppas jag inte är skyldig dig några pengar? det tror jag inte men om jag är det så måste du absolut säga det till mig så ska du få! <3
Postat av: amanda
Haha nej det är du inte stumpan.. Inte vad jag vet iaf ;) Puss
Trackback
